Forumindex ELBIL
för elbilsägare och blivande sådana...
 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 


Batterientreprenör sökes
Gå till sida Föregående  1, 2, 3
 
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Lite av varje
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-02-10 23:03:00    Rubrik: Svara med citat

Men hallå! Lägg inte av nu när ni verkade vara så nära. Iofs låter alltsammans lite för bra för att vara sant, men vad vet jag gammal mekaniker som man é. Skulle väldigt gärna höra fortsättningen på detta med zink-luft. En lista på vad som behövs och lite mått så skulle ju var och varannan kunna pula lite med batteribygge i sitt eget garage(något som jag hittils inte trodde var möjligt) men tydligen är den där kemin och fysiken enklare än man tror om man bara har kemister och fysiker på sin sida. Fick förresten en flashback när jag läste om storheten "Mol" kan fortfarande höra fysikmajens röst eka. Ge inte upp! Vi vill veta mera
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
elotto
Elektrisk


Registreringsdatum: 16 oktober 2007
Inlägg: 167
Ort: Göteborg

InläggPostat: 2008-02-11 16:34:30    Rubrik: Svara med citat

Kemimajjen menaru vella? Wink
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
jens
Forum Administratör


Registreringsdatum: 23 juni 2006
Inlägg: 781
Ort: Alingsås

InläggPostat: 2008-02-11 20:12:17    Rubrik: Svara med citat

Ska du köpa Zinktackor kilovis??? Ska du hyvla dem med osthyvel eller ska du smälta ner dem ... för jag antar att du inte ska doppa ner en hel zinktacka i NaOH-badet?

NaOH kostar väl ca 26 kr/kg på konsum. Stålplåt = gratis på återvinningsstation.

Elektroner förresten... eh.. jag lärde mig redan i fjärde klass att de rörde sig I LEDAREN (Vid urladdning - genom lasten) från minuspol till pluspol, men i ELEKTROLYTEN färdas de från pluspol till minuspol burna med hjälp av joner. Det där att de går från + till - har då jag aldrig läst i nån skolbok Question

När batteriet ansluts till något strömledande förflyttas elektroner e- från anod (-) till katod (+)

Ska du ha stålplåten som luftkatod? Snarare ett stålnät i så fall?

Det är nog en fördel att ha ett slutet system med syrgas. Man borde kunna beräkna hur mycket syre som går åt / genereras vid laddning/urladdning. Borde inte vara så mycket (dvs. tryckskillnaderna i en tank blir inte allt för stora.) men kanske praktiskt svårt att åstadkomma på ett enkelt sätt då det kan vara svårt att få det tätt (och att luft/vätske-membranet kanske inte tål någon särskild tryckskillnad)
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 991
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-02-23 05:44:31    Rubrik: Svara med citat

Försök till en första BATTERI-träff.
Fredag 29 Feb kl. 18:00.
Södra V. 95 Gbg (Elenkom "Projektor").
Finns pizzeria och Tai i närheten.
Litteratur och batteriprylar för nyfikna.
Jag ("Anders") och "MrBlues" kommer säkert.
"Johnny J", "Benny" och "MrMagoo" närvarar om tid och intresse fortfarande finns!?
Blir vi fler än fem kan det bli trångt...
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
µPower
Elektrisk


Registreringsdatum: 03 september 2007
Inlägg: 115
Ort: Örebro

InläggPostat: 2008-02-24 13:41:56    Rubrik: Svara med citat

Hmm?
jens skrev:
Citat:
Ska du köpa Zinktackor kilovis??? Ska du hyvla dem med osthyvel eller ska du smälta ner dem ... för jag antar att du inte ska doppa ner en hel zinktacka i NaOH-badet?


Skrev han inte "lösa upp"?, ja hyvlat går säkert fortare. men inte med ost-verktyg.. Smile

Det här är inte mitt område alls, men? Är det inte möjligt att i stället elektroplätera på zinken på den kromade ytan.

För "rostfri" plåt är väl mestadels kromoxid på ytan? och..plåten i sig leder ström jäkligt dåligt tyvärr, kromad/nicklad koppar i stället kanske? eller laminerad plåt med kopparkärna? dyrt..



Citat:
NaOH kostar väl ca 26 kr/kg på konsum. Stålplåt = gratis på återvinningsstation.

Vi pratade väl om batterier i volymer? Japp..till prototypcell duger det väll med gammal kastrullpåt Smile

Zinken kostar i alla fall nu ca 17kr kilot på världsmarknaden



Citat:
Ska du ha stålplåten som luftkatod? Snarare ett stålnät i så fall?
Kolla bilden och beskrivningarna.

Appropå luftelektrod separator mm http://www.electric-fuel.com/airelectrode/index.html
3cent per cm2 stod det där nu.

Anders:
maila och Be dom skicka lite prover till en prototyp? Dom *verkar* ju vilja sälja i alla fall.

Citat:

det kan vara svårt att få det tätt (och att luft/vätske-membranet kanske inte tål någon särskild tryckskillnad)


eller så kanske "goretex":en inte tål rent syre?

http://www.oxymat.dk/?v=products&cat=oxygen-generator-systems lite klumpigt, och drar ström. typ 1.2kW per m3 om jag läste rätt Smile

det finns nog fler sätt

_________________
.
** Elbils-TV! ** Min hemsida: http://www.crom.se med 100-tals filmer på elfordon och annat kul
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Johnny J
Elbilsguru


Registreringsdatum: 23 september 2007
Inlägg: 1730
Ort: GBG

InläggPostat: 2008-02-24 13:47:27    Rubrik: Svara med citat

Jag kan tyvärr inte komma, jobbar i restaurangen på fredagar....
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
mrMagoo
Elbilsguru


Registreringsdatum: 25 juni 2006
Inlägg: 1242
Ort: Falköping

InläggPostat: 2008-02-24 14:06:05    Rubrik: Svara med citat

Vilja finns men tiden fungerar inte för min del, lödag eller söndag skulle fungera. (ev.att torsdag samma tid skulle fungera)
Min dotter kommer hem och frugan skulle ut med "tjejmaffian"på fredag.
_________________
Elbilsägare gör det med spänning.
Åker Ionic men Sysslar med elfordon av alla slag
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
jens
Forum Administratör


Registreringsdatum: 23 juni 2006
Inlägg: 781
Ort: Alingsås

InläggPostat: 2008-02-25 04:13:46    Rubrik: Svara med citat

Ursäkta min förra post... hade bara lite svårt att hänga med.. Rolling Eyes

Angående olika förslag på plåt ... Kan man inte använda mässingplåt (består av zink+koppar =god ledningsförmåga)

Nu har jag inte satt mig in i hur ni tänker göra, men när jag läser µPower's inlägg så ska man lägga ett lager zink utanpå en plåt? Förzinka? vilket bör gå utmärkt med elektrolys.

Citat:
– beläggning av en yta med zink kan ske med både enkla och relativt billiga metoder.
– priset för zink är förhållandevis lågt.
– under normala förhållanden korroderar zink 10 ggr långsammare än järn-stål. Den totala materialförstöringen minskar därför avsevärt genom förzinkning.
– zink är anodiskt i förhållande till järn-stål (se Allmänt om Korrosion och Ytbehandling). Vid blottor på stålet upplöses därför zinken först och skyddar därmed stålytan. Detta gäller dock inte vid temperaturer över 60 grader och hög fuktighet. Förhållandet blir då det omvända. Ordningsföljden i den s k spänningskedjan ändras, så att zinken blir katod och i sin tur skyddas av basmaterialet, stålet.

Vid en rätt utförd förzinkning står korrosionsskyddet i direkt proportion till zinkskiktets vikt/ytenhet. Skyddets varaktighet beror dessutom på den omgivande atmosfärens fuktighet och surhetsgrad (pH-värde). En ren zinkyta i torr och neutral samt endast svagt alkalisk miljö angrips obetydligt. I landsbygdsatmosfär (= inlandet utan närliggande större industri) är zinkskyddet således bäst.

Exempel på zinkskiktets avfrätning i olika miljöer.

Miljö Ungefärlig avfrätning i µm/år (1/1000 mm/år):
-Höggradig industriatmosfär 20
-Normal industriatmosfär 10
-Stadsatmosfär (större städer) 4
-Lantatmosfär 2
-Havsatmosfär 4
-Inomhusatmosfär (torr) <1
-Havsvatten 40
-Vatten (mjukt) 30
-Vatten (hårt) 4
-Regnvatten (pH 4.3) 16
-Regnvatten (pH 6.1) 3

De tre vanligaste förzinkningsmetoderna är:
-Varm-, elektrolytisk- och sprutförzinkning.


I det här fallet är ju inte zinken till som korrosionsskydd, men man måste ju se till att den underliggande metallen inte börjar reagera om det blir hål i zinklagret? Det var väl därför jag tänkte att en ren zinkplåt skulle fungera bättre (därav frågan om osthyvel tidigare.. Wink ) än att man tar en annan metall och förzinkar.

Metallen ska dessutom vara katodiskt i förhållande till zink. Frågan är hur det ligger till med mässing i det fallet?

Citat:
Mässing utan tillsatser

En viktig grupp är s k alfamässing som har zinkhalter upp till ca 38 %. Legeringar i denna grupp är synnerligen lätta att kallforma och här finns de allra vanligaste plåt- och bandlegeringarna, lämpliga för formning med olika djuppressningsmetoder. HåIlfastheten hos alfa-mässing ökar med ökande zinktillsats. Hållfasthetsökningen är ett skäl till att man använder mässing istället för koppar.

Det finns dock andra anledningar än hållfastheten att välja mässing med olika zinkhalt, nämligen framför allt färgen, korrosionshärdigheten och i viss mån formbarheten. Med ökande zinkhalt går färgtonen från röd till gul, härdigheten mot erosionskorrosion ökar medan avzinknings- och spänningskorrosionshärdigheten minskar. Formbarheten är mycket god i hela intervallet, men har ett svagt maximum vid 30-35% zink.

Eftersom zink är billigare än koppar minskar metallkostnaden med ökande zinkhalt. De vanligaste legeringarna inom alfa-fasområdet är CuZn15 med 15%, CuZn30 med 30% och CuZn36 med 36% zink.

En speciell typ av mässing är nickelmässingen eller, som den ofta kallas, nysilver. Benämningen har den fått pga sin silverliknande färg, som medfört att den ersatt silver som basmetall i bestick etc. Sin viktigaste användning har den emellertid p g a kombinationen god hållfasthet och korrosionshärdighet (speciellt mot missfärgning), vilken gjort den till ett mycket använt material i kontaktfjädrar. Exempel är CuNi12Zn24.

Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 991
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-02-25 10:29:26    Rubrik: Svara med citat

Metallurgins ädla (och mkt svåra) konst.
Zinkelektrodens metallbas (elektrodbas, strömkollektor, galler etc) och dess beläggningsegenskaper (Zinkutfällning).

Som jag minns det blir Zinkbeläggningen i sig (ca 1 mm tjock) på elektrodbasen (kopparplåt på den tiden) halvmjukt, dvs ej hårt som solid gjuten smält metall. Det gick ganska lätt att skrapa av det rena utfällda Zinket, kanske mer att liknas vid metallisk mossa. Förmodar att den normalt hårda plätteringseffekten fungerar max till ett par miljoner atomlagers tjocklek (500 mikrometer, 0,5 tusendels meter), men att därefter bindningsstrukturen blir som en slags lös kedja atomerna emellan, utan den hårdare och kristalina (?) smältgjutningssymmetrin. Sålunda förstås att ett för tjockt Zinklager på elektrodbasen hänger fysiskt relativt löst och kanske dessutom erbjuder sämre strömledningsförmåga med därtill ökad resistans och värmebildning/förluster, som i värsta fall kan orsaka punktformiga smältor i Zinkmassan. Betänker man befintliga tidigare Zn-Luft batterier har ju där detta problem dock inte uppdagats… Oron verkar obefogad!?
Däremot bör Zinkens fästförmåga (kemiskt?) på just rostfritt/syrafast stål granskas.
Ren Koppar vet jag ju som sagt bevisligen fungerar, bortsett från ärgproblematiken.
Mässing (som innehåller koppar) ärgar generellt lätt, och lämpar väl sig inte direkt i den högkorrosiva miljö som elyten erbjuder. Men om det finns nya industrikvaliteter som - inte för dyra - klarar av batteriets höga pH-värde på ca 12 (?) är det en klar aspirant -återstår så kilopris och livslängd?
Att bara förzinka en godtycklig metall (i korrosionssyfte) leder i varje urladdningsslutfas till att även det Zinket utfälls tillsammans med det övriga elektrodzinket (?!). Kanske om det gick att termiskt djuplegera Zinket med tex Koppar(basen) att det skulle fungera (via tex varmförzinkning?), och så skydda kopparn tillräckligt länge innan ärgen kommer..? Kontakt med en förzinkningsfirma skulle nog ge kloka svar!
Så länge livslängden på Zinkelektrodens metallbas är tillräcklig kontra det slutgiltliga kilowatttimmepriset gör det inget om det behövs en tex 10.000 mila elektrodrenovering..! -Lämna in Zinkelektroderna för omförzinkning.
En Zinkelektrod med en basmetall av rent Zink (en 100%ig Zinkplåt) riskerar bli urladdad/urgrävd i kanter/sidor och längs elytnivån, varpå struktur och infästning/strömledning tappar funktion. Kanske emellertid går att skydda dom känsliga områdena..!?

I Ni-Cd eller Ni-Zn batteriet (båda med samma typ av Ni-elektrod och elyt) förefaller Ni-elektrodens basmetall utgöras av rostfritt/syrafast stål. En enkel rostfri plåt stansad med 2 mm hål med 1 mm avstånd emellan hålen, ett slags hålgaller 0,1 mm tjockt (metallfliken för polanslutning längst upptill är ca 0,2 mm). Elektrodens totala tjocklek inklusive Ni-massan är 1 mm.
Som kan ses på bilder nedan verkar NiOOH-massan (NickelOxidHydroxid) vara högtemperatur-smetad och tryckt/gjuten/pressad runt om på båda sidor om plåten i en form. Massan är troligtvis av sintrat/pulverpressat slag.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sintring
http://sv.wikipedia.org/wiki/Rostfritt_stål
Den rostfria (eller korrektare benämning: rosttrögare) plåten fyller tydligen här i Ni-Cd batteriet en fungerande elektriskt funktion, enär dock att Ni-massan hela tiden är fäst/bunden vid plåten, och aldrig helt släpper från den på så vis som Zinken gör i Zink-Luft batteriet. Skillnaden förefaller bestå i att Ni-elektroden är högtemperatur-sammansmällt (..?) med den rostfria basmetall-plåten, medans Zink-elektroden är elektrokemiskt bunden ungefär som vid elektroplättering/förzinkning, fast här med en alkalievätska (elyten, KOH, KaliumHydroxid) inblandad. Nicklet är alltså termiskt hårt djupt fysiskt gjutet/legerat med basmetallen, emedan Zinken är löst bunden i det elektrokemiskt yttersta atomlagret.
Ett tidigare förslag har varit att rispa (den annars normalt släta) rostfria plåten med tex en smärgelduk så att det bildas mikroskopiska ”hyllor” som Zinken lättare kan ”hänga” sig kvar i.
Geometrin i övrigt kanske är bäst som ett hålgaller (hålen håller ju också fysiskt fast Zinken), men med mindre hål, tex 1 mm, och 2 mm emellan hålen. (det blir till att konstruera/tillverka ett hålstansverktyg med många piggar och hål…).
Resistiviteten för rostfritt är ohm:skt sett inte störande på något vis, i paritet med bly (hittar bara värdet för stål och Krom för sig, båda bättre än Bly), den ev uppstående oxidhinnan dock är säkerligen rena isolationen.

Hurtillvida Ni-elektroden enligt bilderna nedan har sin metallbas bestående av rostfritt eller liknande, så gjorde jag en enkel Ohm-mätning med halvtrubbiga mätprobar, förde dessa utan att trycka hårt eller rispa över den blanka metallfliken (för polanslutning, längst upptill) med ett erhållet lågt värde på på max 0,1 Ohm, oavsett spetsarna var nära eller långt ifrån varandra. Mätinstrumentets låga upplösning gav ingen skillnad i värde vare sig probarna kortslöts direkt med spetsarna eller dom var utspridda över elektroden. Detta tyder på mkt låg resistans. Någon kännbar högresistiv oxidbeläggning verkar då inte dessa elektroder vara behäftad med. Att det finns en metalllegering som leder ström bra, är korrosionsbeständig och samtidigt är fri från oxidation är därmed klart. Återstår så leverantör/produktnamn och kilopris. Ni-elektroden är av modell SAFT STM 180.
Notera rostfläcken (brun) som uppstått (har stått öppet i många år...)!

En lek med tanken vore att en kort stund i början av laddningsfasen tjonga in en rejäl överspänning som på så vis övergriper Krom-Oxid-bindningens potential (= Volt ?) och löser loss Syret från den rostfria plåten (Kromet) så att Zinken kan ta dess plats och därefter ladda lugnt med normal spänning.

Konstaterar att förmodligen många praktiska försök till val av lämpligast basmetall för Zinkelektroden föreligger -mkt svårt att veta teoretiskt i förväg!
Men genom de befintliga Zink-Luft batterierna och dess patenthandlingar, torde lösningen ändock inte vara allt för avlägsen (läsa många sidor fackengelska tar tid…).
Lämpligast metallbas kommer att hittas så småningom!
http://www.wikipatents.com/gb/1499021.html
http://213.66.217.134:8000/Electrochemical_metal_air_cell_and_elect[1].pdf









Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 991
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-03-01 06:19:18    Rubrik: Svara med citat

"Projekt Zink-Luftbatteri" heter tråden som fortsätter där denna officiellt slutar.
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Visa inlägg nyare än:   
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Lite av varje Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Gå till sida Föregående  1, 2, 3
Sida 3 av 3

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Skapa forum | Supportforum | Användarvillkor | Integritetspolicy | Cookiehantering | Kontakta oss |




SwiftBlue Theme created by BitByBit
Powered by phpBB © 2001, 2002 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2005
Sidan tog 0.09 sekunder att ladda.